Nybliven journalist med stora drömmar

Gud vad kul vi ska ha i Bulgarien! Längtar till:
Bästa bechbrännan
En riktigt bra Sex on the beach
Att flyta runt i poolen
Shopping shopping shopping
Bardiskdans

Ciao

Riktig vår
Sol
Nya Carte D'or glassen
Mina vänner här
Sommarlov
En rosa Issa-wrap
Rock & Republic-jeansen
Bra väder i Stockholm
Nya solglasögon
Kjolen och koftan från HM
Flytten

Fan, fan, fan. Så är allt bra och man är jätteglad och sen bara förstörs allt. Jag önskar att jag vore starkare. 

Japp, nu är man här i igen, Sunkvall visade sin bästa sida och behöll snödrivor lite här och där. En särskilt stor utanför vardagsrumsfönstret.

Gud vad 2 veckor går fort, ofattbart. Idag blir det träff med Lina och Ann-Louise för fortsatt diskussion om vår fantastiska uppsats!

Ska sminka mig färdigt och sen ska cykeln ut, tror den har längtat jättemycket efter att få rulla iväg på gatorna!

Ciao

Jag har efter flera dagars gråt kommit fram till följande: Folk som beter sig såhär är helt enkelt inte värda att spilla tårar på. Det är dessutom inte förlusten av de som personer som känns svårt, det är sveket. Och känslan av att ha blivit helt lurad och utnyttjad.

Nu försöker jag tänka framåt och det känns skönt att i såna här situationer så finns något positivt i alla fall, man får se vilka personer som verkligen bryr sig om en. Man förstår att det finns viktigare åsikter än de som två omogna skitungar uttrycker. Nämligen det som ens riktiga vänner faktiskt tycker. Det är det enda som räknas.

/Ciao

Vad gör man när man blivit lurad av sina vänner, övergiven och sviken av de man litade på? Hur kommer man förbi en sån sak? Hur glömmer man de elaka orden och beskyllningarna? Hur får man upp sitt självförtroende igen när det hamnat på botten av ett djupt svart hål? Hur går man vidare?

Det känns tråkigt, att få veta sanningen. Att äntligen få se folk för vad de verkligen är.

Det är intressant och upprörande att inse att man aldrig riktigt vet vart man har människor. Att man aldrig kan förutspå vad som kommer att hända, hur vissa kommer att bete sig och hur man kommer att må av det.

Längesen man skrev här nu. Mycket har hänt. 2 veckors praktik på Radio Väst, ny lägenhet och ny hund=), Nästan i alla fall!

Praktiken var faktiskt helt ok, ibland lite väl seg och lokalbetonad, men alla var supertrevliga (förutom en surgubbe som pappa kände igen som journalisten som typ 1968 gav hans band Vietkong dåliga rescensioner och han e fortfarande lika grinig). Jag fick göra fyra inslag, 2 enkäter och 2 egna "rep", varav de ena av dem ägde rum på Ullared. Så det blev ett besök där för första gången och gissa om det var kul!? Japp, jag shoppade en hel del, trosor, strumpor, smink, hudprodukter, kläder mm.

I torsdags var jag hos frisören och fick ny frisyr och fräschade upp slingorna och tog bort naglarna. Sen var det dags att gå till Stubo och skriva på kontraktet på min lilla etta, 22 kvm på Dalgtan 14, lägenhet 221. Kändes ganska sorgligt faktiskt.

Och just det, hunden! Lilla Sigge är ju här, just nu snarkar han högt i hallen. Vi passar honom i två veckor och hittills går det rätt bra.

/Ciao